Hade en konflikt med minimänniska, 4 år, innan dagislämning, utan att reda ut problemet. Han ville inte.........
Mamman fick inte kramen, som betyder såååååå mycket, inte heller pussen, eller ens ett "hejdå".
Känns som om en bit ur hjärtat är borta. Anklagar mig själv........men jag försökte reda ut det ........ångest ........konflikter ska ju redas ut.
Gillar inte alls läget att skiljas åt som ovänner............
Bläääääää!
Inte tror jag att det hade med ovän att göra. Tvärt om.Jag tro att han hade brott att komma iväg :)
SvaraRaderaSå kramen och pussen får dom nog senare, ska du se :)
Kramen på dig♥
Förstår absolut Din känsla, att skiljas som ovänner är att dö en smula. *kram* Åsa
SvaraRaderaJag gillar inte heller att skiljas som ovänner.. Men man blir härdad ;-) Borde du oxå blivit med toåringar i huset ;-)
SvaraRaderaHoppas ni är vänner nu!
Kram